Haha, hör att ni har det kallt och jävligt där hemma! Vädret här kan jag i alla fall inte klaga på. Däremot är det mycket annat i detta land som inte är så bra. Senegal är en soptipp. Sen jag kom hit har jag i princip inte sett en enda soptunna eller papperskorg… Det gör att alla slänger skräpet där dom står. Jämför det med Sverige där det står en papperskorg var 50 meter. Vi var hos en slaktare idag och köpte kött, köttet låg i solen med en miljard flugor runt. Hygieniskt? Nja.. Det är ett under att jag inte är sjuk. Nåja, köttet är ju åtminstone färskt.
Senegaleser över lag är himla trevliga, glada, gästvänliga och kanske inte kärleksfulla men inte hatiska i alla fall. Utom när det kommer till barnen för då är dom nästan det. Man kramas inte, klappar inte, pratar inte, bara skriker och slår. Det är som att alla tar ut sina aggressioner på barnen. Det gör det hela lite jobbigt. Man är inte alls lika nojig när det kommer till barn här som man är i Sverige. Johanna och Sofia berättade att dom hade varit och hälsat på en två veckor bebis och att ungen hade gått ett varv bland gästerna, ingen verkade bry sig om att hålla i huvudet, det som man är så noga med här i Sverige. Och igår kom plötsligt dottern i familjen och satte en bebis i knät på mig, vart den kom ifrån fattade jag inte först men så visade det sig att en av ”tjänsteflickorna” hade med sig sin bebis. Den satt i en balja medan hon strök all tvätt. Det är barn precis överallt här. Pappa sa igår att han läst att över 50 % av Senegals befolkning är under 17 år. Det märks verkligen.
Det är mycket som är svårt. Och konstigt. Som till exempel att när man har ätit färdigt reser man sig bara och går, aldrig att man sitter kvar och väntar på att alla har ätit färdigt. Det som vi propsar så på hemma i Sverige… Inte säger man tack heller. Och sen att lista ut hur systemet med vilka som äter med sked/gaffel och vilka som äter med händerna är ännu svårare eftersom det ändras hela tiden. Jag och pappan i familjen äter i alla fall alltid med gaffel/sked. (ni skulle se tekniken dom har när dom äter med händerna!)
Just det! Jag har bytt madrass i min säng så nu sover jag inte på spjälorna längre i alla fall. Jag drömmer helt sjukt mycket och konstigt, måste vara alla nya intryck!
Hej Lo!
Vi ar i Addis och har det fantastiskt, och den har stan verkar vara ett under av modernitet, jamfort med St Louis, aven om Majstin tycker allt ar otroligt smutsigt (t ex tar hon pa sig handskar nar hon ska rora pengarna ;)
H ar en supercharmig liten kille, som nog ar fyra, anda, Han brukar sitta i mitt kna och viska kommandon till mig vad vi ska leka med "kochi" betyder boll, sa da tar vi upp den. Helst vill han halla i alla leksakerna pa en gang, men det ar ju svart.
Pussar och kramar
Tove
Hej love!
Skont att lasa din blogg. Jag tycker du ar otroligt duktig, jag ar imponerad. Jag hoppas du hittar nagon som du kan prata av dig med. Ditt liv nu verkar mycket nu, sa mycket intryck . Det far vi har sa jag kan ana hur du har det. Du ar bast!
Love you pusssar och stora kramar mamma, mormor kramar med.
Hej Lo
Jag har läst alla dina inlägg och jag tycker du är jätteduktig och tuff som verkar klara denna omställning så himla bra. Det är tur att du är ung och anpassningsbar. Jag tror det kommer att gå bra när du väl vant dig lite med allt, men jag hoppas du har någon att prata med så att inte allt blir övermäktigt till slut. Var försiktig med solen!
Många hälsningar från din gamla mentor på GE
Mycket intressant läsning, kommer du lägga upp några bilder på erat arbete framöver?

4